Inflytelserik illustratör

Hennes stil är omisskännlig, ofta med tydliga konturer och med omsorg och lekfullhet i de vardagliga detaljerna. Det är omöjligt att säga hur mycket Ingrid Vang Nyman har påverkat den svenska barnboken men att hennes illustrationer haft ett stort inflytande är det många som vittnar om.

– Hon förde verkligen in modernismen i svensk barnlitteratur. Jämför henne med Elsa Beskow och den ännu tidigare Jenny Nyström, så är det ju en helt ny världsåskådning hon för in, säger bibliotekarien och litteraturvetaren Lena Törnqvist.

Ny biografi

– Hon är helt otrolig. Jag är uppväxt med hennes bilder och har alltid haft dem i huvudet. En av min stora och tidigaste bildupplevelser är när Pippi målar en vacker dam på väggen.

– De där första bilderna man ser präglar en mer än man vet och finns där någonstans långt nere i hjärnbarken. Tala om Madeleinekakor! När man möter sina första bilderböcker igen kommer hela barndomen tillbaka, säger Lena Törnqvist.

I september kommer hon ut med en biografi om Ingrid Vang Nyman, ett försök att berätta vem hon var och vad hon gjorde.

– Jag har alltid funderat på hennes liv och visste trots arbetet med utställningen fortfarande väldigt lite om hur det kom sig att hon kom in i de kretsar hon gjorde i Stockholm.

Ställde krav på förlagen

Gissningsvis var hennes krav högst rimliga men de låg henne i fatet. Förlagen drog sig undan. Hon kom till och med i konflikt med Astrid Lindgren som var så förtjust i hennes bilder. "Du är den bästa nu levande illustratören men du stöter dig med allt och alla." skrev hon i ett brev till Ingrid Vang Nyman.

– Hade hon varit en skickligare förhandlare hade hennes historia sett annorlunda ut., säger Lena Törnqvist.

Plågades av sjukdomar

– Ingrid Vang Nyman var en väldigt komplicerad människa och en väldigt olycklig människa upplever jag det som. Det fanns en historia av psykisk sjukdom på den kvinnliga sidan i familjen och det drabbade även henne. Det talas om schizofreni men hon får aldrig någon diagnos. Som lekman skulle jag gissa att hon var det som idag kallas bipolär. Sedan var hon också fysisk sjuk hela tiden och gick igenom ett oändliga, långa behandlingar. Samtidigt gör hon dessa fantastiska bilder som på något sätt är så självklara, säger Lena Törnqvist.

Åren i Stockholm

När hon studerade vid Konstakademiet i Köpenhamn träffade hon sin blivande man Arne Nyman, syster till Britt G Hallqvist och son till Dagny Henschen. Ingrid Vang Nyman bodde i Stockholm mellan 1942 och 1954. Först med sin make Arne Nyman, som hon var gift med i fyra år och fick sonen Peder tillsammans med, och sedan i olika andra konstellationer.

– Det hon åstadkommit åstadkommer hon under knappt tio år. Och det i en bransch som hon egentligen bara såg som ett sätt att försörja sig, säger Lena Törnqvist.

Fräck och självständig

Under dessa år rörde hon sig i Stockholms kulturella kretsar och hennes teckningsstil utvecklades.

– Hon är fräckast i början. Då blev hon också kritiserad för att hennes barn var fula och groteska. Hon tordes göra barnen så, sedan blev de sötare och sötare. I andra pippi-boken och första bullerbyboken är hon fräckast och mest självständig. Sen går hon fram till det som är väldigt inspirerat av japansk och kinesisk stil.

Enligt Lena Törnqvist har sonen Peder Nyman berättat att hans mamma hade en ganska dålig skolunderbyggnad men att hon studerade på egen hand och var flitig på så sätt.

Experimenterade med tryck

Efter sin tid i Stockholm återvände Ingrid Vang Nyman till Danmark. Under de sista åren av sitt liv plågas hon av psykiska besvär och i december 1959 tar hon sitt liv.

–Hennes liv är en sorglig historia. Hon gör så glada och fantastiska bilder. Det hade kunnat bli en framgångssaga och hon hade kunnat bli lika känd som Astrid. Men på grund av sjukdom, läggning och ödet så blev det inte så. Och det tycker jag är så tragiskt.

Brev till svärmodern Dagny Henschen

Dokumentationen över Ingrid Vang Nymans liv är knapphändig. Sonen Peder dog 2002 och efter att lillasyster "Pie", Kirsten Vang Lauridsen dog finns inte längre någon nära släkting i livet. En nyinkommen samling brev som Britt G Hallqvist-sällskapet kände till räddade boken, säger Lena Törnqvist. Där fanns bland annat brev som Ingrid Vang Nyman skrivit till sin svärmor Dagny Henschen som stod henne nära livet ut.

– Gunna Grähs har sagt att hon aldrig skulle ha tecknat som hon gör utan Ingrid Vang Nyman. Även Jan Lööf har vittnat om hennes inflytande. Hon öppnade ögonen på väldigt många och har verkligen påverkat vårt bildseende och den svenska bilderboken.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek
Illustrationer återgivna med tillstånd från Saltkråkan AB.