Mio, min Mio
Den enda bok jag vet hur den såg ut där den stod i min bokhylla när jag var tio år är "Mio, min mio" av Astrid Lindgren.
Mio, eller Bo Vilhelm Olsson som han egentligen heter, är föräldralös. Han bor med fosterföräldrar som inte tycker om honom. Hans riktiga pappa, konungen i Landet i fjärran, skickar en ande för att hämta Mio.
Det goda riket
I Landet i fjärran ligger konungens slott på Gröna ängars ö. Det är en vacker och fridfull plats med porlande bäckar och en stor rosengård. Här får Mio allt han längtat efter.
Mios pappa konungen har letat efter honom i nio år. Nu ger han Mio den kärlek han saknat tidigare. Trädgårdsmästarens son Jum-jum blir hans bästa vän.
Det onda riket
En bro går från Gröna ängars ö till andra länder. I ett land, Landet utanför, härskar den onde riddaren Kato med sitt band av spejare.
Alla i Landet i fjärran vet att Mio är den som det talats om så länge. Konungasonen det sjungits om, han som är bestämd av ödet att färdas till Landet Utanför och riddare Katos borg...
Det är länge sedan jag var tio år men jag ser fortfarande Mio tydligt framför mig om jag blundar och tänker efter.