Under förevändning att Sverige hade uppträtt provokativt vid en stor rysk militärövning i Östersjön, samt att det hade förekommit sabotage mot den ryska gasledningen Nord Stream, inleder Ryssland fientliga handlingar mot Sverige julhelgen 2012. Ett till synes väl förberett anfall mot strategiska mål försätter Sverige i en synnerligen svår situation.

Denna dramatiska inledning ligger till grund för Lars Wilderängs roman. Han utvecklar berättelsen genom några olika personer, som befinner sig i händelsernas mitt.

Ovanligt tema

Nutida krigsskildringar på svensk mark hör inte direkt till vanligheterna. Ändå känns boken verklighetsnära. Inte minst genom den militära sakkunskapen, som verkar vara gedigen hos författaren. Jag kommer att tänka på Jerker Virdborgs Svart krabba från 2002, med liknande handling.

Medan Jerker Virdborgs mer litterära bok befinner sig i en obestämd verklighet, är Lars Wilderängs prosa mer konkret och rakt på. Därmed inte sagt att den saknar litterära kvalitéer, men kanske kunde Lars Wilderäng ha dragit ner lite på det militära fikonspråket, utan att för den skull tappa farten.

Påläst bloggare

Frågor att ställa sig är: är det här ett realistiskt scenario? Är det en partsinlaga, beställd av Försvaret? Eller är det bara den gamla ryss-skräcken som åter gör sig påmind?

Lars Wilderäng driver en samhällsorienterad blogg, Cornucopia, där han bland annat beskriver sig som författare, småbrukare och IT-konsult. Vid en snabbkoll på hans inlägg, råder det ingen tvekan om att han är en försvarsvän, som inte gör nån hemlighet av vad han anser om de senaste årens nedrustning av det svenska försvaret.

I det ljuset är det lätt att tolka den här boken som ett inlägg i försvarsdebatten. Framför allt med ÖB:s uttalande i början av 2013 om Sveriges begränsade försvarsförmåga i åtanke, känns boken mycket aktuell.

En fortsättning, Midsommargryning, är planerad att utkomma våren 2013.