Godnatt, jord är en mångfacetterad historia men handlingen kretsar främst kring Mikael Bister. Han är statarsonen som från tidiga år har svårt att acceptera de livsramar som satts av människorna i de statarlängor kring vilka han växer upp. Ramarna som består av en extrem sorts jantelag, rädsla för det okända och en paradoxal hat-kärlek till allt som är vackert, hotar ständigt att kväva hans drömmar och hopp om ett bättre liv.

Att drömma i smyg

I den jämnårige Ture, torparson och självlärd amatöringenjör som bygger kvarnar och elgeneratorer i bäcken, finner han en förtrogen. Men medan Mikaels drömmar med böckernas hjälp tar form inom honom, är Tures passion av det slag som olyckligt nog syns utåt. Omgivningen tål inte hans annorlunda begåvning. Med åren klarar han inte av trycket från den mobbning han utsätts för. Han resignerar sakta och förvandlas från geni till en slags byfåne.

Mottagande och efterspel

God natt, jord blev på flera håll extremt kritiserad när den först publicerades år 1933. Bland annat uppfördes ett bokbål och det hölls kyrkliga straffpredikningar. En anledning var, liksom för Moa Martinson, sexskildringarna men dessutom avslöjade boken sanningar som det samhälleliga samvetet hade svårt att acceptera. Men mottagandet var också positivt och boken blev genombrottet för Ivar Lo Johansson.

Idag är han mest känd för sina till stor del självupplevda berättelser om uppväxten och livet i statarsystemet, ett system som av många kallas modernt slaveri. Det upphörde år 1945 efter att ha varit i bruk sedan mitten av 1700-talet och Ivar Los realistiska skildringar av detsamma spelade där en stor roll.