En tid för mirakel
Kärlek, vänskap och familjeband. En roman om vardagslivet i den stora katastrofens skugga. En välskriven apokalyps-skildring helt utan zombier.
Julia, elva år, lever ett alldeles vanligt liv med sina föräldrar i ett förortsområde. Hon tänker på kompisar, killar och skola och tar pianolektioner.
Planeten havererar
En dag händer det som ska påverka allt liv på jorden – planetens rotation börjar sakta in. Dagar och nätter blir längre och längre. Fåglar dör. Valar strandar längs havskusterna när de inte längre kan navigera. Människornas liv påverkas också även om de flesta försöker leva som vanligt. På TV-nyheterna försöker experter förklara vad som händer och spekulera om framtiden, men det viktigaste för Julia är trots allt ändå familjen och den första förälskelsen.
Det krävs inte speciellt stor fantasi för att se parallellerna mellan vår kristäta tid och Karen Thompson Walkers roman. Hur försöker den vanliga människan hantera de långsamma, omvälvande förändringar som märks mest i efterhand?
Vår livsstil är ohållbar
Det är märkligt att så få författare tagit sig an det här ämnet. Kanske är det därför boken fick så stor uppmärksamhet innan den ens kommit ut. Vi behöver en sådan här berättelse för att kunna sätta ord på det vi upplever varje dag men inte låtsas om. De flesta av oss nås nog varje dag av något budskap om att vår livsstil är ohållbar på det ena eller andra sättet, miljömässigt, etiskt eller med tanke på vår hälsa. Trots allt fortsätter det mesta som vanligt och få människor ändrar sitt sätt att leva i grunden. Men hur skulle vi reagera om saker ställdes så på sin spets att vi inte längre hade något val?
Apokalyps utan zombier
Karen Thompson Walker klarar av sin författardebut med den äran. Hon skriver trovärdigt om det mest otänkbara, och tar oss med in i ett katastrofscenario utan zombier och explosioner. Dramatiken finns i relationer som sätts på prov, vänskap som slits sönder och äktenskapliga lögner som bokstavligen kommer fram i ljuset.
En tid för mirakel är ingen feelgood-roman, men en roman som man mår bra av att läsa – och ingen bokcirkeldeltagare på jakt efter god litteratur får missa den.
Sonja Viklund har ett förflutet i Umeåregionen och arbetar nu som chef på Mora bibliotek. Hon är fortfarande en ivrig tipsare på Minabibliotek och du kan läsa mer om henne i den här intervjun.