Wikipedia – ta en titt bakom artiklarna
Svaren på många frågor finns bara några klick bort. Men kan vi lita på Wikipedia? Lär dig om hur webbplatsen fungerar och om vikten av källkritik.
Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på internet vars innehåll bygger på att användarna själva bidrar och granskar. Det är öppet för vem som helst att lägga till ny fakta och ändra befintlig. Sedan den första artikeln skapades på svenska Wikipedia i maj 2001 har innehållet ökat enormt. Idag finns där flera miljoner artiklar och nya tillkommer varje dag.
Wikipedia har kommit att bli en viktig källa till information för många och ofta ger sökningar på Google en Wikipedia-träff högt upp i resultatlistan. Enligt statistik från Alexa, en webbplats som listar internettrafik, är Wikipedia världens femte mest besökta webbplats och den svenska versionen hamnar på femte plats i Sverige, slagen endast av google.se, youtube.com, google.com och facebook.com.
Vem kan man lita på?
Det har gjorts jämförelser vad gäller pålitlighet och fakta mellan brittiska Wikipedia och Encyclopedia Britannica. Enligt en sådan undersökning från 2005 var skillnaden mellan de båda inte speciellt stor och båda hade ungefär lika många allvarliga faktafel.
Bedöm kvaliteten själv med tre enkla knep
Även om vi kan anta att det som står på Wikipedia oftast är korrekt så innebär det faktum att innehållet ändras från dag till dag att ett visst mått av källkritisk granskning är på sin plats. Enligt Wikipedia kan man själv kvalitetsbedöma en artikel genom att kolla om artikeln har många författare, hög ålder och är stabil. Uppfylls dessa tre punkter är artikeln sannolikt av hög kvalitet.
Att många har skrivit och ändrat i en artikel innebär oftast att många också kritiskt har granskat den. En artikels ålder är viktig eftersom ju äldre en artikel är, desto fler har haft möjlighet att läsa och uppdatera den. Slutligen så kan en artikels stabilitet, hur väl innehållet stämmer överens med hur det såg ut för några månader sedan, innebära att det inte råder någon konflikt över det som står där.
Diskussioner bakom artiklarna
Ett bra exempel är artikeln om Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Den artikeln har diskuterats så mycket att de äldre delarna av diskussionerna har arkiverats. Väl inne på diskussionssidan ser vi tydligt markeringen "Denna artikel behandlar ett kontroversiellt ämne", vilket ytterligare talar för att innehållet kanske inte är helt objektivt. Att läsa diskussionerna kan många gånger vara lika intressant som att läsa själva artikeln.
I Wikipedias officiella policy, den standard och arbetsmetodik alla användare bör följa, kan vi läsa att ambitionen är att idéer och fakta ska presenteras "på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen." Fint uttryckt, men kanske inte alltid så lätt i praktiken.
I en förstudie om Wikipedias fel och brister från 2008, skriven på uppdrag av Stockholms stadsbibliotek, använder Einar Spetz ett citat ur August Strindbergs efterlämnade papper för att illustrera arbetsprocessen på Wikipedia:
"Jag! De Andra! Många jag bilda ett objekt. = objektivt. Sanningen. De andras instämmande eller bekräftande af min subjektiva mening."
Text: Fredrik Ragnarsson, Minabibliotek.se
Foto: Günay Mutlu/Photos.com, Remigiusz Zaaucki/Photos.com
Läs mer:
Alla länkar öppnas i nytt fönster.
Göteborgskravallerna på Wikipedia
Arkiv för göteborgskravallerna
Kontroversiella artiklar på svenska Wikipedia
Utvalda artiklar - representerar det bästa av vad svenskspråkiga Wikipedia har att erbjuda
Kuriosaartiklar - för mer avkopplad läsning och reflektion
Maja Hagerman i DN om Wikipedia som "Breiviks privata universitet"
Einar Spetz, Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?
August Strindberg, Köra och vända
Källor:
Statistik för Wikipedia
Om neutral synvinkel på Wikipedia
Reliability of Wikipedia
Om Wikipedia på Alexa
Topplista över svenska webbsidor på Alexa
Uppdaterad 2016-12-21