Wikipedia – ta en titt bakom artiklarna

Svaren på många frågor finns bara några klick bort. Men kan vi lita på Wikipedia? Lär dig om hur webbplatsen fungerar och om vikten av källkritik.

Bild av ett klotformat pussel
De flesta har nog hört talas om Wikipedia och använt webbplatsen som uppslagsverk för att hitta svar på någon fråga. Wikipedia finns även som app till smarta telefoner och svaren på många av våra funderingar finns nu oftast bara något klick bort. Men hur pålitlig är informationen?

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på internet vars innehåll bygger på att användarna själva bidrar och granskar. Det är öppet för vem som helst att lägga till ny fakta och ändra befintlig. Sedan den första artikeln skapades på svenska Wikipedia i maj 2001 har innehållet ökat enormt. Idag finns där flera miljoner artiklar och nya tillkommer varje dag.

Wikipedia har kommit att bli en viktig källa till information för många och ofta ger sökningar på Google en Wikipedia-träff högt upp i resultatlistan. Enligt statistik från Alexa, en webbplats som listar internettrafik, är Wikipedia världens femte mest besökta webbplats och den svenska versionen hamnar på femte plats i Sverige, slagen endast av google.se, youtube.com, google.com och facebook.com.

Vem kan man lita på?

Välkommen till Wikipedia, skärmdump från förstasidan
Ända sedan Wikipedia startade har frågan om innehållets kvalitet och pålitlighet diskuterats. Eftersom nästan all information ligger öppen för vem som helst att ändra så blir det ibland fel, på grund av slarv och ren okunskap, men även av ren illvilja.

Det har gjorts jämförelser vad gäller pålitlighet och fakta mellan brittiska Wikipedia och Encyclopedia Britannica. Enligt en sådan undersökning från 2005 var skillnaden mellan de båda inte speciellt stor och båda hade ungefär lika många allvarliga faktafel.

Bedöm kvaliteten själv med tre enkla knep

Även om vi kan anta att det som står på Wikipedia oftast är korrekt så innebär det faktum att innehållet ändras från dag till dag att ett visst mått av källkritisk granskning är på sin plats. Enligt Wikipedia kan man själv kvalitetsbedöma en artikel genom att kolla om artikeln har många författare, hög ålder och är stabil. Uppfylls dessa tre punkter är artikeln sannolikt av hög kvalitet.

Att många har skrivit och ändrat i en artikel innebär oftast att många också kritiskt har granskat den. En artikels ålder är viktig eftersom ju äldre en artikel är, desto fler har haft möjlighet att läsa och uppdatera den. Slutligen så kan en artikels stabilitet, hur väl innehållet stämmer överens med hur det såg ut för några månader sedan, innebära att det inte råder någon konflikt över det som står där.

Diskussioner bakom artiklarna

Ett torn av klossar
För att ytterligare uppskatta trovärdigheten i en viss artikel kan en titt på den bakomliggande diskussionssidan vara till hjälp. Till varje artikel finns en sida där användare kan planera samarbete, diskutera det aktuella ämnet, fråga om hjälp och kanske framförallt försöka lösa eventuella konflikter. Det är nämligen bakom kontroversiella artiklar vi oftast hittar de djupaste diskussionerna.

Ett bra exempel är artikeln om Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Den artikeln har diskuterats så mycket att de äldre delarna av diskussionerna har arkiverats. Väl inne på diskussionssidan ser vi tydligt markeringen "Denna artikel behandlar ett kontroversiellt ämne", vilket ytterligare talar för att innehållet kanske inte är helt objektivt. Att läsa diskussionerna kan många gånger vara lika intressant som att läsa själva artikeln.

I Wikipedias officiella policy, den standard och arbetsmetodik alla användare bör följa, kan vi läsa att ambitionen är att idéer och fakta ska presenteras "på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen." Fint uttryckt, men kanske inte alltid så lätt i praktiken.

I en förstudie om Wikipedias fel och brister från 2008, skriven på uppdrag av Stockholms stadsbibliotek, använder Einar Spetz ett citat ur August Strindbergs efterlämnade papper för att illustrera arbetsprocessen på Wikipedia:
"Jag! De Andra! Många jag bilda ett objekt. = objektivt. Sanningen. De andras instämmande eller bekräftande af min subjektiva mening."

Text: Fredrik Ragnarsson, Minabibliotek.se
Foto: Günay Mutlu/Photos.com, Remigiusz Zaaucki/Photos.com

Läs mer:

Alla länkar öppnas i nytt fönster.

Göteborgskravallerna på Wikipedia
Arkiv för göteborgskravallerna
Kontroversiella artiklar på svenska Wikipedia
Utvalda artiklar - representerar det bästa av vad svenskspråkiga Wikipedia har att erbjuda
Kuriosaartiklar - för mer avkopplad läsning och reflektion

Maja Hagerman i DN om Wikipedia som "Breiviks privata universitet"
Einar Spetz, Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?
August Strindberg, Köra och vända

Källor:
Statistik för Wikipedia
Om neutral synvinkel på Wikipedia
Reliability of Wikipedia
Om Wikipedia på Alexa
Topplista över svenska webbsidor på Alexa
 

  1. Redigera Wikipedia

    Undertitel: en nybörjarmanual
    Av: Vejde, Olle
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Allmänna uppslagsverk
    Finns som: Bok
    Inga betyg satta.
    Inga betyg satta.
    Inga betyg satta.
  2. Så fungerar Wikipedia

    Undertitel: allt du behöver veta om hur man bidrar, om kritiken och kvalitetssatsningarna
    Av: Guldbrandsson, Lennart
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Datornätverk|Datanät, datakommunikation
    Finns som: Bok
    Inga betyg satta.
    Inga betyg satta.
    Inga betyg satta.

Uppdaterad 2016-12-21

Bara fantasin begränsar QR-koder

Skrivet av: Annika Winning

Har du sett de där konstiga rutorna som har börjat dyka upp lite varstans nu för tiden? I annonser, på affischer och förpackningar syns de. De här rutorna kallas för QR-koder.

Lär dig något nytt med crowdsourcing

Skrivet av: Anna Östman

Hjälp forskarna spana på rymden eller bidra till ett engelskt lexikon. För den som har tröttnat på pussel- och ordspel kan det vara lönt att kolla upp de många crowdsourcing-projekt som pågår på internet.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Fredrik Ragnarsson den 14 juni 2012