Han har följt mig från barnsben till vuxenskap. Till en början hade jag inget namn på den trägne följeslagaren. Det kom först långt senare.
Det började med barndomens vardagsservis Ranka, färggrann och allmogeinspirerad. Maten blev genast mycket aptitligare på den, än på tråkiga söndagsporslinet med guldkant.
Sen kom gymnasieårens oändliga teseanser med Earl Grey och engelskt frukostte i Spisa Ribb och Berså. Serverat hos en lyckligt lottad klasskamrat vars konst- design- och litteraturspäckade hem var rena paradiset för en kultursuktande lantis.
Till och med tv:n bar Stig Lindbergs signatur! Den är ett lysande exempel på hur han tänkte nytt med inspiration från en amerikansk modell. Dittills hade tv:n setts främst som en möbel och designats därefter. Tekniken förpackades i skåpform, gärna med dörrar som dolde bildrutan. I Stig Lindbergs tappning blev bildröret det formskapande elementet. I stället för en anonym möbel i ädelträ fick vi en bildapparat med skulptural form.
Bland uppslagsverken på biblioteket fanns ett som stack ut redan vid första anblicken. Det var Bonniers uppslagsbok som lockade en nyfiken gymnasist till lustfyllt kunskapssökande med ett fräckt avsmakat äpple på ryggen. Sent omsider har ett loppisfynd gett mig en egen uppsättning i bokhyllan. Gul och grann samsas den med en sliten och lätt härjad Svensk uppslagsbok.
När första lönen kom köpte jag mina första riktigt egna tekoppar:
Birka – rustikt stengods i grått, efter en förlaga av Sven Wejsfelt enligt vissa. Formskönt men dessvärre inte riktigt funktionellt med sitt runda öra som var direkt svårgripbart. Senare varianter har ett modifierat öra.
Med små barn att läsa högt för var kombinationen Lennart Hellsing/Stig Lindberg helt suverän. De dårpippiga verserna om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin blev snabbt storfavoriter och berättelsen om Daniel Doppsko finns kvar i minnesmagasinet än i dag.
När Lennart Hellsing besökte bokkafé Pilgatan gjorde han klart att han gärna fortsatt samarbetet men att Stig Lindberg hade annat på gång och inte gärna ville bli ihågkommen som barnboksillustratör!
Sällan har en endaste umeättling spridit så mycken vardagslycka till så många. I sin bok Stig Lindberg - en folkhemmets formgivare beskriver Margareta Norlin honom som "Sveriges Picasso. En Picasso för vanligt folk". Hon ställer även den självklara frågan: När får vi det första Stig Lindberg-museet?
Visst är det hög tid. Och visst är den självklara platsen det designmedvetna Umeå. Var annars?
Och varför inte inrätta ett designpris i Stig Lindbergs namn? Det om något borde befästa Umeås rykte som en kulturstad att räkna med.
En krönika av Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek Foto: Bild 1 från Gustavsbergs porslinsmuseum, bild 2 Hans Millgård
Stig Lindberg på film och i databaser
Titta på videoklipp med Stig Lindberg på SVT play:
K-märkt form, kan ses till måndag den 16 maj 2016. Go'kväll, om 1950-talets hem, kan ses till lördag 23 april 2016. Antikrundan, om den välkända kaffekoppen Spisa Ribb.
I Nationalmuseums
databas kan man söka bland deras konstföremål och hitta mycket av det som Stig Lindberg har formgivit. En hjälpfunktion finns som beskriver hur man går tillväga med sökningen. De mer typiska Stig Lindberg-alstren kommer en bit in bland sökträffarna.
Fotografier på Stig Lindberg i arbete tagna av Anna Riwkin och K W Gullers finns i Moderna museets samlingar. Leta fram dem via Sök i samlingen och skriv "Stig Lindberg" med citationstecken i sökfältet.
