Sveriges sista slag - i Västerbotten
Den 23 augusti 1809 travade de sista kosackryttarna uppför Ålidbacken i riktning mot Nydalasjön. Ryssarnas nästan tre månader långa ockupation av Umeå hade äntligen nått sin ände.
Denna händelse kom att markera slutpunkten på en fem månader lång period då Västerbottenskusten blev en central skådeplats för det så kallade finska kriget mellan
Sverige
och
Ryssland. En omvälvande period i svensk historia som slutade med att
Finland
förlorades och att vi så småningom fick ett nytt kungahus.
De ryska trupperna avancerade
Det var inte första gången under kriget som
Umeå
låg i ryska händer. Redan i slutet av mars ockuperades staden i ett par dagar innan ryssarna drog sig tillbaka över isen till
Vasa.
Mer allvarligt var att en svensk-finsk styrka på 7 000 man hade kapitulerat i
Kalix
den 28 mars. Hela Västerbottenskusten låg därmed öppen för de ryska trupperna. Den 15 maj nådde de
Skellefteå
där 600 svenskar, vid Lejonströmsbron drabbade samman med en nästan 10 gånger så stor rysk här.
Den svenska armén under press
Sveriges position var uppenbarligen ”ej synnerligen god”, för att låna ett uttryck från August Andrée. Hur hade det kunnat bli så och vad gjorde egentligen ryssarna i Finland? Bakgrunden återfanns i fredsfördraget i
Tilsit
119670, då den ryska tsaren Alexander efter att ha grundligt besegrats av Napoleon, bytte sida.
Tsar Alexander åtog sig att straffa de länder som fortfarande stod på Storbritanniens sida i kriget. Ett av länderna var Sverige. Inte blev det bättre av att Napoleon förmådde Danmark att förklara krig mot Sverige. Den svenska armén tvingades nu stationera trupper även i
Skåne
och längs norska gränsen.
I februari 1808 trängde ryssarna in över finska gränsen. De ställdes mot ett svenskt försvar som sett sina bästa dagar. Fälttåget blev en katastrof för Sverige. När vapenstillestånd undertecknades i november samma år hade så gott som hela nuvarande Finland gått förlorat. Samtidigt hade man på känn att ryssarna ville ha mer.
En svensk motoffensiv sommaren 1809
Senvintern 1809 anföll den ryska armén på tre fronter.
Åland
ockuperades snabbt och efter den tidigare nämnda framryckningen i norr föll även Umeå den 1 juni. Den svenska armén omgrupperade sig söder om
Öreälven
och försökte sig i början av juli på en motoffensiv.
Det började alltmer framstå som att de svenska ansträngningarna kört fast. Lagom till de påbörjade fredsförhandlingarna i Danmark, försökte sig dock den svenska krigsledningen på en sista desperat åtgärd.
Blodigt slag i Sävar
Trupper landssattes sjövägen vid
Ratan. Tanken var att samverka med trupperna vid Öreälven för att inringa ryssarna. En förkrossande seger skulle kanske kunna förbättra Sveriges position vid förhandlingsbordet. Det fanns nog en och annan som inombords hoppades på att Finland skulle kunna räddas kvar inom svenska riket även om det tedde sig som orealistiskt.
Tyvärr lyckades man inte hemlighålla landstigningsföretaget tillräckligt länge för att överraska ryssarna. Den nytillträdde ryske befälhavaren Kamenskij, som till skillnad från många av sina svenska kollegor inte hörde den till den veliga typen, marscherade snabbt norrut och fick den 19 augusti känning med den svenska hären vid
Krutbrånet
just utanför
Sävar. Här drabbade de bägge arméerna samman i ett av krigets blodigaste slag.
Tyvärr leddes de svenska styrkorna av den lindrigt sagt tvehågsne generalen Gustaf Wachtmeister. Han hade en olycklig tendens att se ryska förstärkningar där dessa aldrig fanns.
Något som i det här fallet ledde till att han valde att retirera trots en god svensk position. En reträtt, som efter ett litet mellanspel i
Djäkneboda, inte slutade förrän trupperna var tillbaka till utgångspunkten i Ratan.
Slutet på kriget och Sveriges stormaktssaga
Här kom den sista stora slagväxlingen på nuvarande västerbottnisk mark att utspela sig. Ryssarnas härförare Kamenskij insåg att svenskarna inte förstod hur överlägsna de var och beslöt sig för att chansa med ett anfall.
Drivkraften bakom detta var att ryssarnas situation var betydligt mer prekär än vad den svenska armén insåg. Både livsmedel och ammunition höll på att ta slut. Kamenskij var i det närmaste desperat att få lämna Umeåområdet.
Bluffen gick hem. Rent tekniskt vann visserligen svenskarna "Affairen vid Ratan", som den kommit att kallas, men i förhandlingarna efteråt visade sig Kamenskij vara Wachtmeisters överman.
Den svenska armén förband sig att kliva ombord på sina skepp och lämna området vilket förde med sig att ryssarna ostört kunde marschera norrut utan risk för att bli attackerade.
Den 23 augusti utrymde ryssarna Umeå. Två veckor senare slöts vapenvila i
Frostkåge
norr om Skellefteå. I september tecknades ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland som innebar att hela Finland inklusive Åland förlorades. Sveriges stormaktssaga var definitivt över.
Text:
Lennart Kihlberg, Umeå stadsbibliotek
Foto: Rauno Träskelin, Finlands nationalmuseum, Helsingfors och Hans Thorwid, Nationalmuseum, Stockholm. Båda bilderna kommer från Livrustkammaren i Stockholm som arrangerar en
utställning om 1809.
-
I stormens öga
Undertitel: Gustaf IV Adolfs regeringstid och revolten 1809Språk:SvenskaPubliceringsår: 2009Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Duncker och Savolaxbrigaden
Undertitel: finska kriget 1808-09Språk:Publiceringsår: 2000Klassifikation: Biografi med genealogiFinns som: -
Finska kriget 1808-1809
Språk:SvenskaPubliceringsår: 2006Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Fänrik Ståls sägner
Språk:SvenskaPubliceringsår: 2008Klassifikation: Finlandssvensk skönlitteraturFinns som: -
En kunglig tragedi
Undertitel: en biografi om Gustaf IV AdolfSpråk:SvenskaPubliceringsår: 2009Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Kriget som bär Napoleons skugga
Undertitel: Finska kriget 1808-1809Språk:SvenskaPubliceringsår: 2008Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Det stora nederlaget
Undertitel: när Sverige och Finland delades 1808-1809Språk:SvenskaPubliceringsår: 2008Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Ofredens år
Undertitel: historisk skildring av kriget i Västerbotten 1809Språk:SvenskaPubliceringsår: 1959Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
I ofredens spår
Undertitel: historieteckning och minnesmärken över finska kriget 1808-1809 i Västerbottens kustlandSpråk:SvenskaPubliceringsår: 1990Klassifikation: Sveriges historiaFinns som: -
Pehr Adam Stromberg
Undertitel: omstridd landshövding i Västerbottens län under finska kriget 1808-1809Språk:SvenskaPubliceringsår: 1997Klassifikation: Biografi med genealogiFinns som: -
Affairen vid Ratan
Språk:SvenskaPubliceringsår: 2003Klassifikation: Svensk skönlitteraturFinns som: