Kom som flykting till Sverige

Vid den här tiden var Sverige ett ogästvänligt land för flyktingar, i praktiken helt stängt. I Tyskland hade situationen för landets judar blivit alltmer desperat. Judepass hade införts, företag hade "ariserats", affärer bränts ned och mängder av förbud införts. Som det yttersta tecknat på utanförskap kom tvånget att bära den sexuddiga judestjärnan.

Hade det inte varit för en tidig brevkontakt med Selma Lagerlöf och en akutinsats från en nära vän hade flykten till Sverige aldrig blivit av för Nelly Sachs. I Berlin hade hon aldrig tänkt på sig själv annat som tysk medborgare. Raslagarna och flyktingskapet gjorde henne till judinna och det blev nödvändigt för henne att närma sig den judiska kulturen.

Hennes skörhet och utsatthet i en förföljd folkgrupp ledde till psykiska problem och upprepade sjukhusvistelser. "Döden var min läromästare", är ett uttalande som hon gjorde gång efter annan och en av hennes diktsamlingar heter också I dödens boningar i svensk översättning.

Biografi riktar ljuset mot den skygga poeten

Trots att Nelly Sachs har ansetts som en av Europas största poeter och är en av dem som försökt sätta ord på det ofattbara som ett folkmord innebär, har det hittills funnits förvånansvärt lite skrivet om henne. Så ville hon också ha det.

I några rader ur ett brev som återges i Aris Fioretos nyutkomna bildbiografi Flykt och förvandling skriver hon: "Du har ju förstått (…) min upprepade önskan att jag vill försvinna bakom mitt verk, vill förbli anonym (…) Jag vill att man utsläcker mig helt - bara en stämma, en suck för den som önskar lyssna."

Med sin imponerande biografi har han gjort det rakt motsatta. Han har satt strålkastarljuset på en poet som ville leva genom sin poesi och själv förbli anonym. Allt vill han förmedla och ingenting lämnas obeaktat.

För mig som läsare är Aris Fioretos en suverän guide med imponerande sakkunskap och ett lysande språk. Han ger mig nycklar till ett poetiskt livsverk som annars inte är helt lätt att ta till sig även om hans nitiska grundlighet ibland kan bli tröttande.

Skrivet om Nelly Sachs och hennes poesi

Olof Lagercrantz skrev hösten 1966 en serie artiklar om Nelly Sachs diktning i Dagens nyheter som senare gavs ut i bokform under titeln Den pågående skapelsen. Det var den första mer ingående studien av hennes diktning och är fortfarande det självklara valet för den som vill ha en första orientering i hennes poetiska universum.

Litteraturkritikern Bengt Holmqvist som med sin familj kom att få en viktig roll för den sköra och familjeberoende människa som Nelly Sachs var, har skrivit en introduktion till hennes författarskap: artikeln "Längtans språk" som finns återgiven i hans samling Kritiska ögonblick.
 
Nelly Sachs bodde på adressen Bergsundsstrand 23 i Stockholm från det år hon och hennes mor kom till Sverige fram till 1970 då hon avled. Där levde mor och dotter ett enkelt liv i en etta med kokvrå, en klar kontrast till den förmöget borgerliga tillvaro som de en gång hade haft i Berlin.

Skrev om natten och önskar en egen sfär

1966, sent i livet och fyra år före sin död fick hon dela Nobelpriset med den israeliske författaren Josef Agnon. Ett pris som gav henne stor uppmärksamhet, men märkligt nog också gjorde henne mer isolerad och hennes främlingskap än större.

En främling bär alltid
sitt hemland i famnen
som ett föräldralöst barn
för vilket han kanhända
inte söker annat
än en grav. 

Ur samlingen Flykt och förvandling

Text: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek
Foto: Wikimedia Commons, Kungliga biblioteket via Judiska teatern (pressbilder)