Och det är faktiskt ganska vanligt med auktoritära äldre farbröder (och för all del tomtar) i Elsa Beskows böcker. Men Beskow var nog ironisk. Den som läser noga ser att farbröderna brukar dra det kortaste strået.

Verklighetens tanter

Elsa Beskow (1874-1953) växte upp i en frisinnad miljö i Stockholm. Redan som barn älskade hon att rita och berätta historier.

När Elsa var 15 år dog hennes far och familjen fick sämre ekonomi. Modern flyttar då ihop med sina två systrar och en bror. Tillsammans är de förebilder för Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.

En av Beskows mostrar var Amalia Fahlstedt (Mala), nära vän till Ellen Key. Båda var djupt engagerade inom kvinnorörelsen och med att reformera skolan.

Barnens rätt till egna tankar

Elsa Beskow var produktiv. Hon debuterade 1897 med Sagan om den lilla lilla gumman och hon dominerade sedan bilderboksutgivningen de närmaste 50 åren. Sitt internationella genombrott fick hon 1903 med Puttes äventyr i blåbärsskogen. Beskow skrev sagosamlingar, rimmade och orimmade bilderböcker och verser.

Hon illustrerade även andras verk, inte minst Alice Tegnérs musikböcker.

Lekfullt och magiskt

Naturen& betydde mycket för Elsa Beskow och nästan alla hennes böcker utspelar sig i skogar eller trädgårdar. Naturen är god och besjälad. Över sidorna myllrar blomsterflickor och -pojkar, tomtar, älvor och troll. Det finns något lätt, lekfullt och magiskt över historierna.

Den som vill prova på att läsa någon av Beskows sagosamlingar, kan välja mellan Muntergök (1919), Bubbelemuck (1921), eller Elsa Beskows sagor (ett urval 1967).

Bland rimsagorna sticker Sessalätts äventyr och Hattstugan ut. De är roliga eftersom Beskow inte har skrivit ut rimmen, utan lämnat luckor så att barnen får fylla i rimmen själva.

Text: Anna Croné, Umeå stadsbibliotek