Historien om pärlan har sitt ursprung i en folksaga från La Paz i södra Kalifornien. John Steinbeck beskrev också sin bok som en folksaga.

"Jag försökte skriva den som en folksaga med den upphävande och uppväckande känsla som folksagor ger", förklarade han. Kortromanen publicerades av Viking Press i november 1947, men skrevs redan vintern 1944-45.

Pärlan

I ett indiansamälle i stadens utkant lever den fattige fiskaren Kino ett fridfullt liv med sin älskade hustru Juana och nyfödde sonen Coyoto. Deras tillvaro kommer för alltid att förändras när det lilla spädbarnet blir stungen av en skorpion. Den vite läkaren vägrar att behandla barnet när Kino och Juana endast har några ynkliga grå pärlor att betala med.

Juanas lyckas själv bota sin son med en huskur. Ett omslag av sjögräs. Kino som är pärldykare hittar en magnifik jättepärla på havets botten och den lilla familjen når en rikedom de aldrig kunnat drömma om. Nu kan de nära egna drömmar om ett bättre liv och en framtid för sonen. Men pärlan väcker också girighet och människor med onda avsikter vill beröva dem deras skatt. Med förföljelse och ond bråd död som följd.

Juana har tidigt insett att pärlan är ond. För Kino kommer insikten allt försent.

"...och så höll han den stora pärlan i handen. Han såg in i dess yta, och den var grå och sjuk. Onda ansikten stirrade mot honom ur den, och han såg skenet från branden." "Och Pärlan var ful; den var grå som en elakartad svulst."

Genom Pärlan förlorar Kino sin själ. Han slänger den tillbaka i havet och väljer att återgå till fattigdomen.

Samhällskritik

Som liknelse framstår Pärlan som kritik mot den amerikanska civilisationens ideal och värderingar. I många av sina verk visar Steinbeck en tydlig avsky till det moderna industriella och kommersiella samhället. Ett tema i Pärlan och i flera av Steinbecks noveller är hur drömmar om ett bättre liv och rikedom tycks omöjliga att nå. Att leva enkelt utan förväntningar är att föredra.

John Steinbeck intresserade sig aldrig för samhällets övre skikt utan skildrade hellre människor i marginalen. Ofta mot en bakgrund av 1920-talets amerikanska depression.

Vänstersympatisör

Han blev många gånger kritiserad för att vara kommunist. Och kanske fanns där ett korn av sanning. Steinbeck fick ett nära samarbete med vänsterförfattare, journalister och fackföreningsföreträdare. Han gjorde även en omtalad resa till Sovjetunionen 1948. Vid några tillfällen blev han också bannlyst. I staden Kern County 1939, samt i ett flertal amerikanska bibliotek. Vredens druvor (1939)visade allt för tydligt kapitalismens negativa sidor. Möss och människor (1937) ansågs innehålla inslag av ogudaktihet, dödshjälp och svordomar. 

Skygg och tystlåten

John Steinbeck föddes 1902 i Salinas, Kalifornien, och växte upp i en borgerlig familj med tysk-irländsk ursprung. Mamman var lärare och hans pappa skattmästare. John var tystlåten och skygg under hela sitt liv. Samtidigt uppfattades han ibland som bångstyrig. Inte minst genom sitt samhällsengagemang som hela tiden lyste igenom hans berättelser.

Som ung drev han runt mellan olika jobb, han målade plank, plockade frukt och vaktade hus. Det var under ett nattvaktsuppdrag John fick inspiration och hans första verk Blod och guld (1929) sattes på pränt. Boken blev aldrig en försäljningssuccé, däremot en början på en lysande författarkarriär. 1962 fick John Steinbeck nobelpriset för sin författargärning.

Ett flertal av hans böcker blev också film. Däribland Pärlan som regisserades av Emilio Fernández 1947. De mest kända filmatiseringarna är Öster om Eden (1955) med James Dean i huvudrollen och regi av Elia Kazan och  Vredens druvor (1940) med Henry Fonda i huvudrollen och regi av John Ford.

Text: Ingrid Magnusson, Minabibliotek.se
Foto: photos.com