Kolonialmakters övergrepp

Vad som försiggick i kolonierna var inte känt bland de breda massorna. Enskilda individers rapportering om missförhållanden nådde sällan så långt. Joseph Conrads  Mörkrets hjärta är en litterär skildring av kolonialmakternas övergrepp som fortfarande läses och som ingår i västvärldens klassikerkanon.

Den publicerades första gången 1899 i tidskriften Blackwood's magazine och kom ut som bok 1902. Berättelsen utspelar sig i en namnlös miljö där beskrivningarna stämmer in på 1890-talets Kongo. Men det är också en allmängiltig skildring av kolonialmakters påverkan i världen.

Marlow, bokens huvudperson, reser längs en flod i det namnlösa landet. Han är anställd av ett företag som handlar med elfenben. Då det verkar som att allt inte står rätt till med företagets främste leverantör Kurtz, får Marlow uppdraget att bege sig till dennes utpostering. Marlow möter mörker på olika plan: sitt eget, djungelns och kolonialmakternas.

Joseph Conrad i Kongo

Mörkrets hjärta gräver i frågan om människans och mänsklighetens ondska. Vid en läsning väcks flera obekväma frågor; Vad händer med en människa när hon lämnar civilisationen och sitt sammanhang och hur stor skuld bär vi alla i de övergrepp och folkmord som skett genom historien?

Joseph Conrad hette egentligen Teodor Józef Konrad Korzeniowski, ursprungligen från Polen men blev brittisk medborgare 1884. Han arbetade till sjöss i 20 år innan han blev författare. När han tog anställning vid en belgisk firma fick han resa till Kongo, en resa som blev misslyckad för hans egen del men som delvis gav honom material till Mörkrets hjärta.

Det finns ingen tydlig distinktion för vad i boken som är självupplevt och inte, vad Joseph Conrad fått berättat för sig och vad som är påhittat. Olof Lagercrantz tar upp ämnet i sin Färd med mörkrets hjärta som är en närstudie av Joseph Conrads bok.

Inspiration från Mörkrets hjärta

Adam Hochschild skildrar Kongo under kung Leopolds tyranni mellan åren 1885 och 1908 i Kung Leopolds vålnad. Ett kapitel handlar om Joseph Conrad, hans tid i Kongo och hans skildring. Bland annat redogör kapitlet för verklighetens möjliga förlagor till karaktären Kurtz.

Mörkrets hjärta har influerat och inspirerat många att följa i berättelsens spår. Regissören Francis Ford Coppolas film Apocalypse Now har Mörkrets hjärta som grund. Då är handlingen satt till Vietnamkriget. 1991 gjordes en dokumentär om filmprojektet kallad Hearts of Darkness: A Filmmaker's Apocalypse som även den har drag av romanens handling.

I Utrota varenda jävel (ett dödligt citat från Kurtz penna) reser Sven Lindqvist till Sahara. Med Mörkrets hjärta insprängd i berättelsen skriver han bland annat om människans förmåga att begå onda handlingar, om rasism och om kolonialisering. Precis som sin inspirationskälla är den välskriven och angelägen.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek.se
Foto: George Charles Beresford