Hellacopters tar adjö
En tidig höstkväll 1996, i ett sunkigt och inrökt hotellrum i Umeå, pånyttföddes rockmusiken för mig.
På något sätt visade sig den här miljön vara perfekt för det jag skulle komma att utsättas för. Från högtalarna exploderade en kompromisslös musik som nästan tryckte in mig i fåtöljen. Låt efter låt bjöd på en frenesi jag inte hört maken till sedan det tidiga 80-talet då Motörhead och Discharge härjade som värst.
Det var ett av de där sällsynta ögonblicken då man kände att man bara MÅSTE ha skivan med sig hem när man går.
Musiken vi lyssnade på var (förstås) Hellacopters debutalbum ”Supershitty to the max”. Den musik de spelade kan närmast beskrivas som garagerock. En genre som ofta förknippas med Detroit i slutet på 60-talet, där band som MC5 och Stooges gick i förfronten. Garagerocken var den första riktigt hårda musiken och innehöll frön till det som senare skulle bli punk och hårdrock.
Hellacopters var dock inga karbonkopior av de tidiga garagepionjärerna. Deras musik hade även silats genom 70-talet och bar tydliga spår av punk och gammaldags hårdrock. Man vågar nog också påstå att bandet tagit en del intryck av de svenska garagelegenderna The Nomads.
Nästan 12 år senare ger sig nu Hellacopters ut på sin avskedsturné, där man bland annat gästar Umeå den 12 oktober 2008. Bakom sig har de sju studioalbum och en hel drös med singlar.
Min personliga uppfattning är att Hellacopters var som bäst i början och i slutet av sin karriär. Någonstans där i mitten trampade de litet vatten. Kanske beroende på att en del gubbrock-influenser tilläts komma upp till ytan. Live är dock Hellacopters alltid bra.
Rekommenderade skivor med Hellacopters:
-
Supershitty to the max
-
Cream of the Crap!
-
By the Grace of God
-
Rock 'n' roll is Dead
Lyssna på annan garagerock:
-
Funhouse/ The Stooges
-
The Big Bang/ MC5
-
Veni Vidi Vicious/ The Hives
-
Sonically Speaking/ The Nomads
-
Pawn Shoppe Heart/ Von Bondies
Text: Lennart Kihlberg, Umeå stadsbibliotek
Foto: Ola Bergman