Foto: Anna Sahlén

"En tunn tråd som skär igenom verkligheten"

John Ajvide Lindqvist bygger historier kring dessa bilder, som dyker upp för hans inre syn. Han beskriver en av dem. Den uppenbarade sig när han satt hemma och såg en film:

I ett hörnrum med utsikt över korsningen Tunnelgatan och Sveavägen i Stockholm står någon och tittar ut genom ett fönster. Det är sekunderna innan statsminister Olof Palme ska skjutas till döds. Just som en skugga träder in i bilden är det som om en pianotråd, eller något ännu tunnare, skär igenom verkligheten och tar med sig en en del av betraktarens ansikte.

– Det metafysiska är svårt att skildra. Om jag skriver "verkligheten rämnar" säger det inte så mycket. Då är det lättare att se det som en tunn tråd som skär igenom verkligheten. Jag vet inte vad den här bilden betyder, men ser att den har ett innehåll som är värt att utforska.

Hackar och slår i berättelsen

När John Ajvide Lindqvist skrev romanen Människohamn hade han fått en bild av hur det vore att gå i raggsockor på en isbrygga som löper över öppet hav.

– Bildligt talat sitter jag sedan med hammare och mejsel och gör en berättelse där den bilden rimligtvis kan ingå.  En bok brukar bygga på fem-sex bilder och berättelsen blir en väv som kan inkludera dem. Sedan får jag hitta på några till. Jag är fast besluten om att hålla kvar vid saker fast de är orimliga och det lönar sig oftast. Det växer berättelser ur att det är krångligt.

Människohamn utspelar sig i skärgården. Den handlar om en litet barn som försvinner och om havet som människornas fiende; en makt som vill ont.

Musik hjälper i skrivandet

Två av karaktärerna i Människohamn är spöken, tillika missförstådda tonåringar som talar uteslutande i citat från The Smiths-låtar. ("Havet vill ta dig, kniven vill snitta dig.") Det brittiska kultbandet och dess förgrundsgestalt Morrissey speglas även på andra sätt av John Ajvide Lindqvist. "Let the right one slip in" är en Morrissey-låt som innehåller textraderna "Let the right one in" och "Let the old dreams die" som båda blivit boktitlar.

I sitt skrivande säger John Ajvide Lindqvist att han har hjälp av musik.

– När jag skrev Lilla stjärna var det en del av boken som jag ville skulle kännas som Håkan Hellströms låt "Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din". Så då hade jag den på repeat tills jag inte hörde den längre. Det hjälper till. En annan berättelse skrev jag till "Idag och imorgon" av Kicki Danielsson medan "Yes sir jag är boogie" med M.A Numminen var soundtracket till novellen "Sluthanteringen".

Vill skriva bästa sortens underhållningslitteratur

John Ajvide Lindqvist senaste bok heter Tjärven och är en zombieberättelse som enbart getts ut som e-bok och mp3-bok. Där är det gruppen Talking Heads musik som får spela en roll.

– Sju personer i min ålder ska på klassåterträff ut i skärgården. Alla deras mobiltelefoner tas ifrån dem och de döda kommer upp ur havet och vill äta deras hjärnor. Det är splatter och underhållningsvåld rakt igenom.

Han tycker att det är viktigt att inte bli för "svår". Den bok han nu håller på med ville han skriva med uppbruten tidsföljd men tänkte att det skulle bli för jobbigt att läsa.

– Min ambition är att vara den allra bästa sortens b-författare. Jag vill skriva den bästa sortens underhållningslitteratur. Jag vill att språket ska vara fint, vackert utan att vara styltigt. För enkelt eller lättsmält språk är för mig ett hinder, då blir jag irriterad.

Text och foto: Anna Sahlén, Minabibliotek.se

Författaren berättar om sin bok Tjärven: