Edwin Budding som på tidigt 1800-tal var verksam inom den engelska textilindustrin fick en dag en genial idé. Han kom på att den spiralknivsförsedda cylinder som klippte ylletygerna täta och jämna också skulle kunna användas på gräs.

Tillsammans med ingenjören Ferrabee konstruerade han den första gräsklipparen, en uppfinning som radikalt kom att förändra trädgårdsarbetet.

I patentansökan poängterades att den gentleman som använde maskinen ifråga "får en roande, nyttig och hälsosam motion." Att gräsklippningen blev en manlig domän var inte att förvånas över. Det handlade ju om en maskin och när den så småningom dök upp i motoriserad form på 1940-talet blev det än tydligare.

Efter att den introducerades 1830 har den vanliga gräsklipparen, handjagaren, inte genomgått några större förändringar. Med motorgräsklipparen som kom på 1940-talet effektiviserades arbetet avsevärt. Somliga tyckte rent av att det brutaliserades.

Rotorklipparen, som var den vanliga typen, slet av gräset. Den cylinderbaserade handjagaren klippte av det. Riktiga konnässörer lägger därför gärna på ett par tusen för att få en motordriven cylindergräsklippare.

Jag växte själv upp med handjagare och väl tilltagna grönytor och kämpade på i min fars fotspår med en robust Husqvarna. Han tog det gräs som växt sig för långt med lie. Jag följde efter med klippare och räfsa. Uppsamlaren var säkert uppfunnen vid det här laget, men den nyheten hade inte spritt sig till våra hemtrakter.

Alltså kompletterades den efter några år med en motoriserad maskin som arbetsmässigt blev både en befrielse och en miljömässig belastning. Men med alkylatbensin och ett mulcherblad som skär av gräset i mindre bitar och gör gräsmattan självgödslande försöker jag minska min miljöpåverkan.

Men varför klipper vi gräset? Varför låter vi det inte växa till sig och bli till en fager blomsteräng? Ser vi oss omkring kan vi raskt konstatera att gräsmatteanhängarna är betydligt fler än ängsentusiasterna. Om vi ska tro Lotte Möller så har dagens gräsmattedominans att göra med funktionalismens inmarsch inom trädgårdsområdet på 1930-talet.

Enkelhet och lättskötthet var det budskap som 1940-och 1950-talens trädgårdskonsulenter spred över landet. Inspirationen hade kommit från USA. Där hade den tomtöverskridande gräsmattan markerat en brytning med de mur- och häckavgränsade villatomterna som var normen i England.

Ingenstans i världen älskas gräsmattan så högt som i USA, säger Michael Pollan i sin bok En andra natur och berättar om sina landsmäns besatthet i den 130 000 kvadratkilometer stora gröna nationaltillgången. När boken skrevs räknade man med att amerikanerna plöjde ned 30 miljarder dollar om året i sina grönytor.

Kan en gräsmatta hämnas för vanvård och misshandel? Tanken svindlar. Men visst väcks nyfikenheten av en titel som Gräsmattans hämnd? Richard Brautigan, amerikansk författare med kultstämpel, skapade under sitt skrivarliv en egen genre: underfundiga, smått absurda vardagshändelser som skruvats ett extra varv och förtätats till magiska snapshots.

Kanske skulle inte min gräsmatta finna nåd hos en mer ortodoxt gräsmattstroende småhusägare. Den ståtar inte med den nästan onaturligt gröna färg som en hänförd trädgårdstidningsjournalist kan falla i trance inför. Men doftar ljuvligt gör den när den är nyklippt och behaglig är den som kontrast mot ängarna intill.

Text: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek
Foto: Photos.com