Frosten

1926 gav Astrid Väring ut en av sina mest omtyckta och omtalade böcker - Frosten. Skådeplatsen är byn Innertavle utanför Umeå, och tidsmässigt är handlingen förlagd till 1860-talet med den missväxt som då rådde. Fiendskap har delat byn i två halvor, men när större delar av familjer utplånas av hunger blir de snart tvungna att ta sig an fler personer än dem man tycker om.

Helmer Grundström lär ha sagt om Frosten att den är "den ståtligaste folklivsskildring som någonsin skrivits från övre Norrland".

Egna släkthistorier

Frosten och fortsättningen, Vintermyren, är resultatet av det intresse för sin egen släkt som väcktes hos Astrid Väring då hennes föräldrar gick bort i början av 1920-talet. Hon tillhörde två kända umeåsläkter; Glas och Scharin. Om den förstnämnda handlar dessa båda böcker.

Den andra släkten, Scharin, har hon skildrat i en trilogi som inleds med romanen som heter just  Släkten. Dessa böcker om det borgerliga Umeå fick inte samma genombrott som de tidigare, men de innehåller bland annat en av få skönlitterära skildringar av stadsbranden 1888.

Frida Åslunds barnböcker

Stadsbranden skildras även i Frida Åslunds självbiografiska barnbokstrilogi som inleddes 1925 med Folke och Frida. Här är det också det borgerliga Umeå vi möter. Staden och människorna sprudlar av liv, och vi får följa grannarna Folke och Frida på alla möjliga upptåg.

Kända kulturpersonligheter som Helmer Osslund och Wilhelm Peterson-Berger, Fridas och Folkes egna bröder, skildras också ur barnens perspektiv.

Folke och Frida gavs, likt mycket annat, först ut som följetong i Folkskolans barntidning (som idag bytt namn till Kamratposten) och hör till Frida Åslunds mest kända böcker.

Uppmärksammade böcker

Även Norrsundabarnen hör till de mer uppmärksammade – en lågmäld berättelse från Västerbottens inland.

Det är som barnboksförfattare Frida Åslund gjort sig mest känd, men bland de romaner hon skrivit kan den romantiska Gertru från Svartliden nämnas. Även denna utspelar sig i inlandet, och skildrar den unga Gertrus uppväxt.

Historia och samhällsengagemang

Frida Åslund arbetade under sitt vuxna liv som folkskolelärarinna i Dalarna. Hennes intresse för historia skiner igenom i hennes böcker, och hon använde dem även själv i undervisningen. Ett exempel är Främlingsfolket i Degerforsa, som bygger på historiska fakta och skildrar ett franskt pars bosättning i Vindeln i början av 1800-talet.

Astrid Värings yrkesbana började på Västerbottens-Kuriren, och man kan se att samhällsengagemanget är tydligt i alla hennes romaner. Den av hennes böcker som väckte det största mediala intresset var I som här inträden från 1944 – en skildring som byggde på hennes egna erfarenheter från mentalvården på Umedalen, där hennes man varit inlagd. Med denna bok lade sig Astrid Väring i debatten om den psykiatriska vården i Sverige, och romanen blev film året därpå.

Idag kan vi se att intresset för historia (både egen och andras) och ett starkt samhällsengagemang har levt vidare i den senare västerbottenslitteraturen, och dessa ämnen är likt författare som Astrid Väring och Frida Åslund lika aktuella än idag.

Av Jenny Berggren, Robertsfors bibliotek

Böcker av Astrid Väring

Frosten (1926)
Vintermyren (1927)
Släkten (1934)
Ett skepp kommer lastat (1935)
Känner du väl det land? (1936)
Härmfågeln (1939)
Katinka (1942)
I som här inträden (1944)

Läs mer om Astrid Väring:

Böcker av Frida Åslund

Folke och Frida (1925)
Frida i Per-Nilsgården (1929)
Främlingsfolket i Degerforsa (1929)
Tiden går (1932)
Norrsundabarnen (1933)
Gertru från Svartliden (1934)

Läs mer om Frida Åslund:

Fotografierna högst upp på sidan används med tillstånd av Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.