Omslagsbild från 1905 till The face in the pool av J. Allen St. John.

Fantasy är engelska och betyder fantasi. Fantasi är i sin tur grekiska och betyder drömbild, föreställning - alltså ”motsatsen till det som är verkligt”.

 

Fantasy är dessutom namnet på en mycket populär genre inom litteratur, film, konst, spel och (mindre vanligt) musik.

 

Vad kännetecknar då fantasylitteraturen? Kort sagt att den handlar om övernaturliga händelser. Fantasyn är inte verklighetsefterbildande och försöker inte heller, som dess motsats realismen, ge sken av att vara det.

 

Fantasy handlar alltid om myter och legender. Den utspelar sig i världar (ofta får man intrycket av en stiliserad, idealiserad medeltid) där gudomliga ingripanden och magiska krafter präglar handlingen.

 

I dessa världar rör sig människor, men också varelser som feer, troll, drakar, alver, dvärgar, hober och knytt.

 

Dessa kännetecken till trots kan det någon gång vara knepigt att skilja fantasy från andra genrer. Övernaturliga händelser förekommer flitigt i berättelser som betecknas som skräck, magisk realism, science fiction eller folksaga.

 

En bredare benämning än fantasy, som också innefattar de nyss nämnda, är fantastisk litteratur.

 

Ändå är det oftast lätt att urskilja vad som är en fantasyberättelse. Ofta kan man se redan på bokens omslag att det är fantasy det handlar om: några keltiskt snirkliga bokstäver, en himmel med norrsken, en bergstopp, en åldring med spetsiga öron, kanske en flicka som höjer ett svärd. Saken är klar!

 

Italienska Elvenking är ett av många hårdrocksband som inspireras av fantasyestetiken. Omslaget till deras album The winter wake (2006) vittnar tydligt om det.

Det finns för övrigt många heavy metal-band som använder samma sorts estetik på sina skivomslag. Troligtvis är det hjältemyterna och de episka elementen inom fantasy som banden inspireras av. Den spelskicklige hårdrocksgitarristen påminner ju en del om sagohjälten som höjer sitt vapen.

 

Fantasyns rötter kan spåras långt långt tillbaka i tiden. Urgamla berättelser från Bibeln, Gilgamesheposet, Tusen och en natt, Eddan, Beowulf och Legenden om Kung Artur har alla haft stor betydelse för den moderna fantasylitteraturen.

 

Det vi i dag känner till som fantasy började ta sina former i Storbritannien på 1800-talet. Att det blev just Storbritannien var inte så konstigt på grund av landets vördnadsbjudande sagotradition. Många av de legender och sagor som nämns här ovan härstammar från öriket.

 

Den brittiske konstnären och författaren William Morris brukar räknas till den moderna fantasylitteraturens pionjärer. Hans bok The well at the worlds end från 1896 (finns inte på biblioteket) innehåller mycket som senare skulle tillhöra fantasylitteraturens elementa. Den handlar om en ung prins som ger sig ut för att söka en brunn vid världens ände. De som dricker ur brunnens vatten, förtäljer legenden, kommer att få evigt liv.

 

Även andra etablerade författare i Storbritannien, som Rudyard Kipling och H.R. Haggard, gav sig i kast med att skriva fantasy. En alternativ beteckning på det slags böcker de skrev är ”lost world”.

 

Länge var dock fantasy en illa ansedd genre. Kritikerna hävdade att det var en genre för barn, dessutom med skadlig inverkan eftersom den ledde till verklighetsflykt.

 

Det stämmer också att den tidiga fantasyn först och främst var riktad till yngre läsare. På 1950-talet gav den kristet färgade C.S. Lewis ut serien om landet Narnia, som blev en stor succé och även hittade till vuxen läsekrets.

 

Trollkarlen Saruman är en av fem trollkarlar i Tolkiens fantasyvärld. Han är till en början god men faller med tiden offer för ondskan. I Peter Jacksons filmatisering av Sagan om ringen spelades Saruman av Christopher Lee. Bild: outnow.ch.

Den mest kända fantasyförfattaren genom alla tider är (C.S. Lewis vän) J.R.R. Tolkien som skrev böckerna om Bilbo och eposet Sagan om ringen. Mycket på grund av Tolkien blev fantasylitteraturen salongsfähig från 1960-talet och framåt. Nu kunde fantasy betraktas som ”fin” litteratur.

 

Till de mest kända fantasyförfattarna hör i dag Terry Pratchett, David Eddings, J.K. Rowling, Philip Pullman och Robert Jordan.

 

Inom fantasylitteraturen finns en mängd av undergenrer, bland annat high fantasy, sword-and-sorcery och science fantasy.

 

High fantasy är en förhöjd, extra renodlad form av fantasy (med extra många drakar) där kampen står mellan Gott och Ont och där hjältens uppgift kort och gott är att rädda världen.

 

Det som utmärker science fantasy är att den utspelar sig i framtiden. På så sätt är den en blandform mellan fantasy och science fiction.

 

Den mest kända hjälten inom sword-and-sorcery (”svärd och svartkonster”), är R.E. Howards Conan barbaren. Hjältarna i sword-and-sorcery-litteraturen befinner sig på ständig vandring i en heroisk värld fylld av monster, trollkarlar och unga skönheter. Många sword-and-sorcery-romaner har beskyllds för att vara manschauvinistiska och rasistiska.

 

Andra undergenrer man kan fördjupa sig i är romantic fantasy, dark fantasy och dying earth fiction. Med flera.

 

Nedan hittar du länkar till några av de mest berömda fantasyverken.

 

Text: Örjan Westberg, Minabibliotek.se